Killar kan

Om fem timmar ska jag upp, sen promenera en lång bit för att gå ut i en skog och filma bilder så snygga att (ingen bra liknelse på lager). Heja oss, Albin å Ellen!

Det kommer vara kallt. Kommer inte vilja kliva upp. Du vet, kliva upp-grejen. Heja mig. 

Såg Fittstim (2) i dag och bestämde mig för att jag ska meddela män att vi kan göra vad vi vill, genom att göra just det. Vi ska inte bara lämna de sviniga privilegier vi med snopp haft i generationer, vi ska även kunna kalasa på de "kvinnliga".

Nu ska jag sms någon lämplig och bekräfta att vi tar upp "maninismen" (arbetsnamn), för jämställdhet. Diskutera fram något vettigt att göra, bjuda in till mansmiddag. Blogga om det som om jag var från Matfors.

Fuckload to do.

Så! Jag skrev en svårare text om det här nedan, skittråkig. Lite wannabe svår. Men som vanligt pratade jag mer än jag gjorde. Tills jag vände, gjorde ett lätt å kort inlägg och sen lät mitt gamla stå kvar, som en gravsten.

//MAGNUS


Gamla texten:

Har hört att om man dör av syrebrist, är det sista som man upplever en eufori. Vem man har frågat är lite svårt att veta, men gissar på att någon med vit rock ägnat mycket tid åt att konstatera det.

En annan sak som jag hört är att innan en dör av kyla, känner man sig varm, överhettad.

Tror att det är vad som händer här på bloggfan.

Lite sprattlande på slutet.

Så såg jag Fittstim i kväll.

Sen tänker jag på det. 

Och tar upp en gammal tanke om det manliga/kvinliga inom 

bloggande. Typ det jag försöker säga här: http://mankelicken.blogspot.se/2012/12/blogg-om-bloggare.html

Sen tänker jag som vanligt på varför jag har blogg. Sen tänker jag på varför jag inte skulle ha blogg. Sen tänker jag på att det kanske skulle vara en poäng i att spö skiten ur alla dessa värdelösa bloggare som skriver alldeles för långt om tråkiga saker. Som jag.