Sitter i Sydney igen. Sitter dar internet ar gratis, oster om eden.
Diversekvalitetstid.
Idagarna har vi overlevt ett fallskarmshopp, jag har diplom pa det "Skydiving Legend" star det pa det. Vi har aven overlevt ett besok pa en strippklubb, inget diplom pa det. Synd och syndigt. Vi klev in bara for att se hur det ar. Och det ar konstigt, osexigt och pengastinnt. Allt hanger ju pa pengar, inte som pa krogen annars, dar det hanger pa fylla, raggningskunskap och allman karisma, det ar bara pengar. Kanns plast. Men klart ska man jobba pa det vis som tjejerna gor maste de fa betalt, hoppas dom far sjukt bra betalt. Kanske paverkar det att jag precis last sista sidan pa Paolo Coelo's 11minuter, en bra bok som handlar om horan Maria. Da far man en bild av den sortens liv tjejerna som jobbar pa strippklubb och bordeller kan ha det. Om nu Paolo vet vad han pratar om. Det tror jag att han gor.
En sak till. Sitter man man i 26 grader Sydney och ser filmsnutt hemmifran med sno och stormar, ar hemlangtan inte det forsta kanslan som svallar over en. Inte alls, men den finns dar, varen ar ju fin. Det far man ha i tanken pa flyget.
Nu blire fika.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar