Varför lyssnar ingen på mig, är det bara för att jag inte har någon koll?

Min fru har en spaning om att diagnoser är som astrologi. Att läsa om ADHD för mig är ungefär samma som när jag läser horoskopet för Vattumannen, mitt stjärntecken. Det stämmer, jag känner igen mig, fast vagt. Äh, jag tror inte på diagnoser eller horoskop, det är personlighetsdrag bara. 

Eller? 

Som alla andra någorlunda nyfikna vill en ju hitta vad man ska ha ChatGPT till, egentligen. Som jag har kämpat med den där chatten. Slutsatsen är att den ju är rätt kass på det mesta, det blir ju mest fel hela tiden. Tycker du inte? Vi gör ett test om du tycker det här är rimligt beteende av en Ai: 

Jag: Gör en lista på alla kommuner i Norrland.

GPT: Här är en lista på alla kommuner, förutom alla i Gästrikland samt Örnsköldsvik, Storuman och Timrå.  Jag har numrerat några, inte andra. 

Jag: Det är fel, gör rätt.

GPT: Du har rätt, tack för att du rättade mig. Gävleborg är inte Norrland.  Här är en lista som är likadan som förra fast med Timrå den här gången. 

-----

Jag: Här är det latinska namnet på en blomma. 

GPT: Det är bäcksmörblomma. 

Jag: Nej, det är det inte enligt en jättebra källa.  

GPT: Du har rätt, tack för att du rättade mig. Det är bäcksmörblomma. 

RIMLIGT, avgå. 

Så i fartvinden av ännu en Tiktokvideo med poängen "Gör du också såhär, har du -troligen- ADHD" bad jag Chatt-GPT att göra ett ADHD-test på mig. Jag fick nästan alla rätt, solklar ADHD.

Nu är tid att vara skeptisk, vis av tidigare erfarenheter skulle den kunnat säga mig att jag var en bäcksmörblomma. Det gnager fortsatt i mig att jag får så många poäng på snabbtester, att så många små saker i diagnosernas horoskop stämmer.

Jag ändrar grepp och skriver ett par historier om saker som ofta händer i mitt liv som jag inte förstår att en vuxen människa kunnat få kontroll på. Skickar texten till ChatGPT. Den reflektera lite som svar, inget tvärsäkert svar utan lite bekräftelse på mina tankar.

Jag skriver vidare om min skolgång, mina relationer.

Den svarar, drar lite öppna slutsatser. 

Så håller vi på, jag får så mycket insikter, skriver om saker jag aldrig tänkt på tidigare. Sådant jag aldrig sett. Får svar och ledtrådar. Nystar vidare, skriver. 

Efter ett tag gråter jag. Jag är 32 år och jag har aldrig förstått att jag borde ha prata med någon tidigare. Någon som lyssnade utan att döma, som en lite dum dator.

Bäcksmörblomma är min nya favoritblomma.