Ny grej - överst kommer det jag kommer fram till - nederst den text som jag normalt raderar.
Kom fram till att:
Vad du får gjort beror på hur du använder tiden.
Rådogga låter som att torrjucka en lyktstolpe.
Annan text som borde raderats:
Ibland har man ont om tid.
Ibland har man ont om rum.
Båda är begränsade.
Allt oftare känner jag känslan av att det egentligen inte är tid och rum som är problemet för vad som händer och blir av.
Det är sättet att vistas i tid och rum som begränsar oss.
Det blir så påtagligt när "rawdogging" är ett begrepp för att göra "inget" under tid man väntar eller dylikt.
Vi har så många sätt att driva tid nu att det blir ytterligare ett sätt att driva tid att inte göra något alls, att rådogga blir en aktiv handling när att scrolla inte längre är en aktiv handling.
När vi sitter där, och rådoggar (vilket låter som att vi torrjuckar lyktstolpar) så rusar hjärnan på ändå. Fast du gör "ingenting" finns det så många sätt att köra sina tankar.
Dramaturgi - nolla. Vänd på texten, ta bort luddet, halvera, bygg ut text igen. Koppla personer.
